lördag 5 februari 2011

Min katt ...en narkoman

Sitter å funderar på vad jag ska ta mig till just nu. Är bjuden till Kattis i kväll, men det är ju flera timmar till så jag har några timmar att slå ihjäl innan dess.
Har världens gulligaste dotter som ringde endast för att fråga om jag hade det bra i dag ...
Kom till att tänka på att jag har ju inte berättat nånting om mitt djur....lill-kissen.

Nu är han inte så liten egentligen, han är 10 år gammal, egentligen ingen ålder för en katt, men jag tror han har gått hän och blivit senil.
Jag tror han inbillar sig att han är kattunge igen, för han äger inte beteende längre.
Det senaste halvåret har han gjort grejer han aldrig skulle gjort förut.
Jag hade lämnat barnen nu i mellandagarna och satte ned mig för att äta en ägg och lax macka.
här kommer han galopperande över golvet hoppar upp på matbordet, snor en lax bit från min macka och sätter sig mitt på bordet å äter....jag blev så förvånat att jag bara stirra på han, jag reagera inte för han kommer tillbaka å försöker sno ännu en bit.
Jag skulle bädda sängen i förmiddag, då stod han där plötslig mitt i sängen å stirra på mig vild i blicken å försökte attackera mig.
Han tycker inte om mig när jag tar på mig teckisar, han tycker jag låter läskig då och springer å gömmer sig.
Han kan vara nog så intens om han vill, och störande....speciellt om han får för sig att han ska ut kl 4 på natten.
Då börjar han med att slicka mig i ansiktet, sen börjar han trampa på mig och jama, om jag fortfarande inte reagerar biter han mig i stortån och kilar iväg innan jag får tag i han.
Jag kan bli alldeles galen av att han går efter mig å skriker, vilket han gjorde i somras då jag och barnen varit på semester i 14 dagar. Han vägrade lämna mig och gick även efter mig då jag gick i tvättstugan.
Sen är han värsta narkomanen.
När våren kommer startart han sin rus period. kan gnager kådan ur Syren trädern å sen sjanglar han iväg över gräsmattan, innan han lägger sig på rygg och sover rusen av sig i diket. Han är så lugn och fin hela sommar halvåret hehehehe.
Sen kommer vintern och kådan fryser vilket vill säga att han måst på avrusning....
Då klättrar han på väggarna å skriker i abstinenser. Jag har kommit fram till att han är då inte nåt bra förebild för mina barn.
Men snäll är han, han låter barnen hålla på med han som dom vill. klär dom han i dock kläder å trillar han i vagnen så ligger han å spinner.
Sunniva har börjat stänga sovrumsdörren när hon ska sova, och slänger ut katten ....därför att det är så jobbigt när han står nedanför våning sängen å skriker och har sig och vill upp. Han älskar å sova med barnen.
Sen är han värsta vakt hunden.
Han går till dörren när d ringer på, sen sitter han å sniker bak hörnet....oi läskig gubbe....har han huuuund..?...
Sen är d omöjligt för han å spy upp hårballar på golvet, det måst alltid försiggå på den största mattan som finns.
Nu har jag fått sandlåda åt han,men innan dess om han var inne hela dagen jag var på jobb och blev bajsnödig , försökte han dölja d med att grava över det med en matta eller annat lämplig tyg som råkade befinna sig i närheten.
En gång hade han kissat i ikeapåsen med alla mina rena kläder, å jag svär han kan va glad han var ute då jag upptäckte det........
På trots av dålig beteende och knäppa påhitt älskar jag den lilla skitstöveln...eller Homofilemon, som syrran fick för sig att han skulle heta då han valdtok Hugin (en annan hane jag hade förut)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar